RUL v. 17+6

Igår var vi på Rutinultraljudet (RUL). Det var med blandade känslor som vi gick dit.
Det var dagen vi hade längtat efter för att få se vårt mirakel igen och höra att allt var bra.
Samtidigt var vi livrädda att det skulle bli dagen då det visade sig att vårt mirakel inte mådde bra och hur skulle vi hantera det?

Vi kom dit och fick träffa en gammal, rutinerad, oempatisk barnmorska som verkade tycka att allt var bättre förr. Hon påpekade att även före ultraljudets tid så föddes friska barn och att det var ingen idé att oroa sig, det var inget vi kunde göra för att påverka förloppet.

Hon började undersökningen med att titta efter själv och det kändes helt okej. Därefter började hon berätta för oss vad hon såg. När hon visade fostervattnet så frågade jag om det såg ut att finnas tillräkligt och fick då till svar att ja annars hade du märkt att barnet mådde dåligt. Hon visade hjärnhalvorna, ryggraden, magsäcken, armar och ben. Jag frågade om hon såg om den hade 5 fingrar eller tår. Då sa hon att det var inte relevant om vi inte hade i släkten att det kunden föras vidare. Om så var fallet så skulle vi iaf inte kunna göra någonting åt det!

Vi fick se hela det lilla fostret utom en profilbild, vilket ju hade varit roligt att få med sig, men det verkar vara en mediaskygg liten sak som ligger där inne. Vi fick också veta att vårt mirakel är en liten tös. Vilket kön det är spelar egentligen ingen roll så länge den är frisk, men nu när vi vet så känner jag tydligare att jag kan föreställa mig vårt lilla mirakel och känslan är underbar.

Så gott som jag somnade igår kväll minns jag inte när det skedde sist. Ett lugn över att allt såg bra ut och att vi faktiskt ska bli föräldrar 1 juni 2012 (vi blev tillbaka flyttade 1 dag) till en liten underbar princessa gör att jag känner mig så tacksam och rörd just nu. Det har hitills varit en enormt lång resa, men nu kan jag börja längta till slutstationen!

Tolvslaget på nyårsafton ska verkligen firas i år (om än i alkoholfritt). 2011 är mitt värsta år hitills i livet och 2012 kommer att bli det bästa!

Många nyårskramar!

God Jul & Gott Nytt År

Nu tänker jag ta lite julledigt ifrån bloggen, återkommer förmodligen i början av 2012 eller efter vårt RUL 29/12.
Jag är, precis som många verkar vara inför RUL, sjukligt nervös att något ska vara fel och hur hanterar vi det i så fall. Jag litar inte alls på min kropp sedan senaste missfallet då min kropp bar på den lilla i 5v innan kroppen verkade ha insett att den dött. Att ha så här långt mellan ultraljuden känns som en stor plåga.
Jag vet inte heller hur stor chansen är att något är fel när man fått se den i v. 11 helt okej?!

Vill passa på att önska er alla en God Jul & ett Gott Nytt År. Tack för allt stöd och peppning som jag fått under 2011.

Stor kram
(Gravid v.17 (16+6))

Magen växer

Tjoho, får man säga så. Den här veckan har min mage verkligen växt. Nu ser den nästan ut som en gravidmage. Jag känner mig jätte stor och min sambo påpekar min mage hela tiden. Går fortfarande i stora kläder eftersom vi inte vill avslöja graviditeten än förrän vi varit på RUL och vet att allt är bra. Några få vet, men ytterst få.

Känner iaf en glädje av att magen växt och jag hoppas så innerligt att den där inne också växt.
Tack för pepp och stöttning jag får av er läsare.

Idag har jag också varit iväg på massage. Fantastiskt skönt och kände mig helt groggy efteråt.

Kram
Gravid v.16 (15+5)

Orolig igen

Usch och fy för mina tankar! Nu när det är ca 2v kvar till RUL så har jag börjat bli så orolig igen att något är fel. Vet inte varför, jag tycker inte att jag verkar växa som många andra och har inte mycket av grav.tecken kvar. Det enda som dröjer sig kvar är sendragen i ligamenten ibland.
Vägde mig iaf igår och då hadejag gått upp 1,5kg i v. 16. Är det normalt?

Gravid v.16 (15+3)

Ryggmassage till gravid kvinna

Jag har funderingar kring massage nu när jag är gravid. Jag har läst att man inte bör gå och få en riktig ryggmassage de första 12v pga missfallsrisk. Nu undrar jag, efter v 12 är det helt okej då? Jag har ju ingen mage än så det vore inga problem att lägga upp sig på bänken. Jag är mest bara orolig om det kan sätta igång någonting negativt. Vad säger ni?

Gravid v.15 (14+3)

V. 14 (13+6)

Jag har på slutet börjat få tillbaka dessa sendrag i magen. Jag har för mig att det är ligamenten som drar när livmodern växer, stämmer det?

Jag sover också väldigt dåligt. Inte alls särskilt djupt utan det känns mest som att jag ligger och tänker en hel natt och inte faller i djup sömn. När jag är uppe på toa mitt i natten så kan jag ha svårt att somna om när jag lägger mig igen. Jobbigt att vara trött hela tiden...

V.14 (13+0)

I magen: Moderkakan sköter hela utbytet av näringsprodukter och avfallsprodukter. Den producerar också hormonerna progesteron och östriol som hjälper kroppen att bibehålla graviditeten. Tidigare producerades blodkropparna i gulsäcken, som egentligen inte har någon annan uppgift, men nu har gulsäcken tjänat sitt syfte. Från och med nu producerar fostrets lever och mjälte blodkropparna - och snart börjar också benmärgen att producera blodkroppar. Barnets ögonlock är stängda för att skydda ögonen som är under utveckling. Fostret kan också vara kapabelt att stoppa en tumme i munnen även om sugmuskulaturen inte är färdigutvecklad än. Flera revben kan vara synliga och vävnader som kommer att bilda ben är under utveckling i fostrets huvud, ben och armar. Bukspottkörteln har börjat producera insulin. Huvudet växer långsammare än tidigare. Få missbildningar tillkommer efter vecka 13. Mamma: De allra flesta mår inte illa längre även om det finns undantag. Magen börjar rundas lite och du kommer antagligen inte i dina vanliga kläder längre. Det kanske inte syns så tydligt utåt men du kan själv lätt se skillnad när du är naken. Partner: Nu när magen börjar växa kanske du tycker att graviditeten känns mer verklig, även om du varit medveten om den en längre tid. Om din partner fortfarande är illamående, ge henne några kex eller skorpor och ett glas vatten innan hon stiger upp ur sängen. Det kan dämpa illamåendet. Mödravården: Nu kommer du kanske att gå på ditt andra besök hos barnmorskan på mödravårdscentralen. Mellan vecka 13 och 28 brukar man i regel besöka mödravårdscentralen en gång var fjärde vecka. Barnmorskan klämmer och känner på din mage för att se att livmodern och fostret växer som det ska och att fostret rör sig. Ditt blodtryck kontrolleras vid varje besök. Vid vissa besök tar man extra blodprov och urinprov för att kontrollera att du inte utvecklat graviditetsdiabetes eller havandeskapsförgiftning. Det kan också bli aktuellt att ta extra järntillskott om ditt blodvärde är för lågt.

Sluta med mediciner

Nu när 12v är förbi kan jag sluta med fragmin sprutorna, ingen är gladare än jag.
Progesteron vagiatorerna slutade jag med för någon vecka sedan. Det började med att jag minskade ner till en gång om dagen efter första VUL tills att jag slutade helt för någon vecka sedan. Det känns också skönt, så jag tyckte att jag blev så illamående av dom.
Kvar nu är att sluta med Trombyl tabletterna också. Jag skulle sluta efter v. 12, men jag har några kvar i burken, så jag äter väl klart dom.

Sedan blir det bara ACO Gravid, 2ggr/dag och jag hoppas att mina blodvärden är bra.

Gravid v.13 (12+3)

V.13 (12+0)

Ny vecka idag. Vågar knappt skriva det men vi har passerat v 12 och än så ser allt bra ut. Det känns helt fantastiskt. Jag vågar äntligen börja tro att det kan gå hela vägen denna gång.

Jag känner mig inte lika nervös och rädd längre och det är en jätte skön känsla. Hoppas att ni andra där ute också vågar känna så. Jag har ringt och bokat in RUL nu, det blir 2 dagar före nyår. Känns som en bra start på nya året. 2012 ska bli vårt år! :-)

Trevlig helg!

VUL idag

Läkarbesöket idag gick bra. Fragminsprutorna behöver jag inte ta efter v.12. Känns både bra och dåligt. Jätte skönt att slippa sprutorna och smärtan som de innebär och blåmärkena de ger. Samtidigt var jag inställd på att ta dessa under hela graviditeten och jag hoppas att det inte innebär något negativt för fostret, men läkaren påstod att så inte är fallet.

Vid ultraljudet fick vi se att allt såg bra ut. Den hade växt och var 5,41cm och den var ganska livlig där inne. Känns lite skumt att se att något rör sig så mycket utan att man känner det.

Nu händer inte någonting förrän v. 18 då det är dags för RUL. Ska försöka ringa i veckan och boka tid

Tack för alla tummar som hålls för oss. Ni är guld värda!

Gravid v.12 (11+4)

Sjukligt nervös inför läkarbesöket imorgon

Imorgon är det dags för läkarbesök och jag har blivit sjukligt nervös inför detta.
Jag är livrädd att jag ska få höra att den lille/a inte lever längre. Jag tycker att alla mina graviditetssymptom är borta och att magen blir mindre i storlek istället för större. I vilken vecka ska det börja synas att man är gravid (för sig själv iaf) om det är första barnet?

Vad gör jag om det inte lever längre? Orkar man fortsätta?
Usch och fy för denna väntan...




Gravid v.12 (11+3)

V.12 (11+1)

Ny vecka och på ons är det dags för läkarbesök. Jag hoppas och utgår ifrån att vi får göra ett ultraljud då och se att allt ser bra ut.
Illamåendet börjar äntligen att minska och matlusten börjar återgå till det normala. Än så länge syns det inte alls att jag är gravid.

V.11 (10+1)

Ny vecka och tiden rullar sakta men säkert framåt. Än så länge inga negativa symptom. Men det känns som en evighet tills den 16:e då jag hoppas få göra ännu ett VUL.

Illamåendet och svårigheter att äta viss mat kvarstår. Jag har dessutom blivit väldigt hormonsting tycker jag. Gråter för allt och tänder på alla cylindrar för minsta sak. Stackars sambo.

V.10 (9+3)

Ny vecka, i övrigt ingenting nytt. Illamående finns kvar i samma form som tidigare (dvs inga spyor, utan mest konstant åksjuk). Sendragen och molvärken i magen är borta, bara någon gång kan jag känna av någon spänning, men mycket sällan.

Jag hörde idag på nyheterna att gravida kvinnor som sover dåligt de första 4 månaderna av sin graviditet riskerar att föda för tidigt. Jag tycker att jag sover mycket sämre nu än tidigare, men om det beror på graviditeten eller hög arbetsbelastning på jobbet just nu vet jag inte.

Nästa läkarbesök (specialist mödravården) och MVC är 16/11, så fram till dess händer ingenting.

Inskrivning del 1

Igår var vi på inskrivningssamtal. Marnmorskan tog urinprov och stick i fingret och hon frågade om vilka arbeten vi har, våra matvanor och hur sjukdomsbilden hos oss ser ut.
Jag tycker inte att det här samtalet gav oss någonting. Det var ju liksom ingen ny information eller så. Det kändes mest som att mötet var till för dom (mvc) för att dom ska bilda sig en uppfattning om vilka vi är.
Jag ska tillbaka dit om ca 3v för att fortsätta del 2. Då ska de kolla könssjukdomar, cellprov och andra blodprover (järn bl.a.).

Vi har även fått tid i nov hos specialist mödravården pga en sjukdom som jag har, så vi kommer att gå på 2 ställen parallellt under hela graviditeten.

Så här långt har vi aldrig kommit förut och jag känner mig mycket tacksam över det. Är idag i v.9 (8+6).
Har ont i ryggen/nacke och jag brukar gå på ryggmassage då. Nu har jag läst att man inte bör göra det före v.12, så det är bara att avvakta och boka en tid i dec istället. Hoppas bara att min nacke och rygg överlever tills dess.

VUL 2

Idag var jag på VUL igen. Detta besök blev inbokat när jag fick det positiva graviditetstestet och även om jag såg den lilla förra veckan så var jag minst lika orolig denna gång.

Fick även idag se ett fint hjärta picka. 23mm stort var den lilla, så det innebär att den vuxit 1cm sen förra veckan. Imorgon är det dags för inskrivning, spännande. Det har vi aldrig varit på förut.

V.9 (8+1)

Ny graviditetsvecka och illamåendet håller i sig, men inga spyor.
Ibland, främst om nätterna får jag som sendrag i magen, vad är det?

Bröt ihop

Idag har jag varit på VUL. Usch, jag var äckligt nervös när jag åkte dit, kände mig skakig i hela kroppen.
Jag fick en manlig läkare som undersökte mig. Jag vågade inte titta medan han höll på utan väntade bara på att han skulle berätta vad han såg.
Han såg iaf ett hjärta slå för fullt och allt såg normalt ut. Varför jag hade fått en blödning kunde han inte svara på. När han mätte den fick han den till 7+1 enl mina beräkningar 7+4, men han sa att det är svårt att mäta exakt när de är så små. 10mm stor var den.
Han rekomenderade mig att skriva in mig hos barnmorskemottagningen, eftersom jag inte hade varit i kontakt med dom tidigare. Så nu har jag gjort det också.

När jag åkte därifrån så bröt jag ihop. Alla spänningar som har legat i en, inte bara sen blödningen i fre, utan sen senaste missfallet och sen hela IVF karusellen startade för en evighet sen tror jag kom ut idag.
Jag vet att det fortfarande är en bra bit kvar tills v. 12 är passerad och en evighet tills 40v passerat. Men idag var ett stort steg framåt, så här långt har vi aldrig kommit tidigare.

Nu ska jag försöka slappna av lite mer iaf.
Stor kram till er alla därute.

VUL imorgon

Idag ringde jag sjukhuset pga min blödning i fre och jag fick tid för VUL imorgon.
Är nervös, livrädd, intresserad och alla andra känslor som man har inför ett VUL. Måtte jag få se ett hjärta denna gång.

Inget mer blod

Inget blod har kommit idag. Usch vad kan det ha varit igår? Det var ju färskt blod dessutom.

Sist när jag fick missfall fick jag mörkbruna flytningar ungefär den tidpunkten embryoet dog, men det fick jag reda på i efterhand.
Jag har inte kontaktat sjukvården, för det kändes inte som ett fall för akuten och jag vet redan vad bm på telefon skulle säga. Att det är så tidigt mm. Jag funderar på om jag ska ringa och boka VUL till veckan eller om jag ska vänta tills min egen VUL tid som är om 1,5v.

Det finns ju inte mycket jag kan göra för att rädda embryoet om det är så att något inte är bra. Jag är inte lika rädd längre, som jag var igår kväll. Jag önskar av hela mitt hjärta att inget gick fel igår.

Idag har jag haft lite känningar/spänningar i magen iaf. Om det är så att något lever i mig så går vi in i en ny vecka idag. V.8 (7+0).

Tack så jätte mycket för erat stöd. Det är guld värt när man omvandlas till en hyper människa.

KRAM

Fan fan fan

Nu är denna graviditet över. Ikväll nu när jag gick på toa kom färskt blod på toapappret.
Kom bara till v.7 denna gång. Är så ledsen...

V.7 (6+4)

Halvvägs genom v. 7 och mina symptom börjar minska, både illamåendet, tröttheten och molvärken.
Fast denna vecka har det mer varit som mensvärk än som molvärk. Undrar vad det kan bero på?

Idag exakt 2v kvar till VUL. Fattar inte att tiden kan gå så långsamt...

V.7 (6+0)

Idag går vi in i en ny vecka. 6 hela veckor av graviditeten har gått, vilket innebär att vi är inne i v. 7 nu. Dock har bara 2v gått sedan första plusset.
Om förra veckan var trötthetens vecka så är denna vecka illamåendets vecka. Jag har mått illa hela veckan och konstant hela dagen. Mer eller mindre till och från, men än så länge ingen spya. Igår fick jag tyvärr inte i mig min frukost så vid lunchtid var jag ett nervrak.

Fler symptom: huvudvärk, molvärk, trötthet, ibland lock för öronen och känslig för lukter.

V.6 (5+4)

De senaste dagarna har jag känt av illamående, dock ingen spya än så länge.
Jag tar ju fortfarande progesteronet och jag vet inte om det har betydelse.
3v kvar till VUL idag, om tiden ändå kunde gå fortare :-)

V.6 (5+1)

Nu är det nya vecka och det känns jätte skönt! Varje steg framåt är ett stort plus. Dock återstår 3,5v till VUL, men hoppas att tiden kommer att gå fort tills dess.

Symptom: Känner molvärk i magen dagligen nu, det spänner och drar och jag hoppas att det är en positiv växtvärk. Jag är en trötter i vanliga fall också men nu känns den överväldigande. Har tagit siesta både fre, lör och sön.

V.5 (4+5)

Jag känner att jag är mycket nojigare den här graviditeten än förra. Beror väl på att förra gick som det gick. Så imorse (TD + 3) testade jag igen och nedan ser man resultatet mot ruvardag 9, 10, 11.

Tycker att jag känner mig väldigt trött om dagarna. Vet inte om det beror på mkt på jobbet, hösten med mörker eller om det kanske är ett graviditetssymptom. Jag hoppas på det sistnämnda. Känner också av lite molvärk i magen, men bara lite och ibland.

V.5 (4+4)

Om jag har räknat rätt så är jag gravid i v. 5 (4+4) och BF är 1/6-2012. Det är ju fortfarande långt långt kvar till VUL och ännu inga graviditetssymptom.

Testdag

Plus idag. Jippie
Snälla, snälla låt det vara vår tur denna gång!
Nu nedräkning till VUL 26/10

Ruvardag 11

Ruvardag 11 kan sammanfattas med ordet TRÖTT. Jag vet inte om det beror på förlite sömn till lördagen, för mycket sömn till söndagen eller om det är progesteronet som spökar.
Imorgon är det testdag och jag räknar med att få ringa till kliniken och meddela ett positivt resultat.

Ruvardag 10

Idag känns alla mina ruvarsymtom som fullständigt bortblåsta. Hur kan det komma sig egentligen?
Kan man få plus på ruvardag och sen på TD (på mån) visa negativt?
Usch så nojig jag är, men detta är ju det jag önskar MEST AV ALLT I VÄRLDEN just nu!

Ruvardag 9

Jag har precis som de flesta som ruvar funderat om och i så fall när jag ska tjuvtesta. Skrockfull som jag är så när jag tjuvtestade i februari så visade testerna på minus. I april/maj försöket så tjuvtestade jag inte och då visade det på plus, så skrocktanten i mig sa åt mig att inte tjuvtesta. Nyfikenheten i mig ville tjuvtesta, frågan var bara vilken idag.

Ruvardag 9 idag och efter två dagar av känningar i magen vann nyfikentanten över skrocktanten och resultatet blev:

Ruvardag 8

Ruvardag 8 idag. Har även idag känt lite hugg i nedre delen av magen och på fm idag var jag vansinnigt trött. Vet inte om de beror på symptom :-) eller bara att hösten är i antågande. Jag hoppas på det första :-)

Ruvardag 7

Ruvardag 7 idag och idag har första symptomen kommit. Idag har jag för första gången haft lite känningar i magen när jag rör mig :-). Jag vet att det inte behöver betyda något bra, men jag har längtat så efter att få känna att kroppen faktiskt har uppfattat att det finns någonting där inne som den borde vara rädd om.
Å andra sidan känns det som att det rinner i mig hela tiden. Nojig som man är springer jag på toa ofta för att kolla att det inte är blod.

Ruvardag 5

Ruvardag 5 idag och fortfarande inga symptom :-(
Har man färre symptom när man ruvar ett FET mot ett ET?
Hur har ni andra haft det?

Ruvardag 3

Jag har absolut inga symptom än. Jag har jobbat i trädgärden idag, hoppas inte att det är något negativt att jag varit igång. Jag är en människa som har svårt att vara still en hel dag.
Hur gör ni andra när ni ruvar? Lever ni på som vanligt med all typ av aktivering som det innebär eller ligger ni bara i soffan och tar det lugnt?

Idag har jag för första gången gett mig själv min Fragmin spruta. Jag har sån nålskräck så jag känner mig mäkta stolt att ha klarat av det själv. Okej, det krävdes 30min på toa, tittandes på sprutan, ångrat mig, börjat om osv innan jag till slut bara stack in den.

Återföring av blastosyster

Idag har jag varit på återföring (FET) av fryst emryo. Vårt första som dom tinade upp klarade sig den här gången och enligt läkaren var det ett mycket fint ägg. Dom gjorde också AHA (äggskalsförtunnande), det har vi inte testat tidigare.

Enligt läkaren har så har vi goda chanser att bli gravida även denna gång. Det gäller bara att se till att jag inte får missfall igen. För att motverka ett missfall tar jag fragmin spruta en gång om dagen och nu även trombyl tabletter en gång om dagen. Läkaren tror att våra problem att bli med barn beror på att jag får små proppar i livmodern som gör att fostret dör och stöts bort. Jag är diagnostiserad med APC-resistens.

Testdag 26/11.

Ovitrelle

Ikväll kl 20.00 togs ovitrelle sprutan som startar ägglossningen. På ons kl 14.20 blir det FET.

Inför starten av IVF 3

I helgen som var mådde jag så otroligt dåligt pga denna barnlöshet. Min bästa vän födde sin dotter i lördags och det kändes som dödsstöten. Alla fina ord och all lycka hon känner vill jag så gärna kunna dela med henne och inte känna denna avund. Iaf så har jag mått helt okej idag. Jag hoppas att denna helt okejiga sinnesstämning fortsätter genom hela denna behandling och att det leder till ett plus.

Idag har jag varit hos läkaren igen för VUL. Slemhinnan såg okej ut. Den är 8mm och den bör växa till optimala 10mm fram till FET. Äggen var också på väg att mogna. Eftersom jag inte har en regelbunden mens så skrev han ut Ovitrelle sprutan som jag ska ta på torsdag kväll kl 20.00. Jag ska också börja ta mina Fragmin sprutor då.
Denna gång ska jag också börja med progesteron dagen före återföringen och jag hoppas att allt detta kommer att leda till ett barn!

Jag tänkte även denna gång ta Fructus Femina (Babyklister), ACO Kvinna tabletter och Aotekets Folsyra i hopp om att det kommer att hjälpa oss på vägen.

Genomspolning av äggledarna

I maj 2010 gjordes en genomspolning på mina äggledare. Smärtan jag upplevde då var enorm och läkaren var tvungen att avbryta spolningen efter ett tag. Läkaren kunde då konstatera att nästan ingen vätska kom igenom mina äggledare och att de därför var blockerade på något vis. Något var fel på mina ägggledare. Det kunde vara ärrvävnad som gjort dom ogenomträngliga, medfött fel eller sjukdom. Hon trodde då att enda sättet för oss att bli gravida var genom IVF.

Vi har nu försökt skaffa barn i mer än 3 år utan att lyckas på egen väg eller genom IVF. Idag var jag till min IVF läkare för genomspolning av mina äggledare igen. Han påstod att många efter genonmspolning lyckas bli gravida.  Jag hade världens ångest inför detta eftersom jag mindes hur vidrigt ont det gjorde, det kändes knappt meningsfullt.
Iaf så blåste han upp en ballong (eller liknande) och det gjorde ont, så då tänkte jag att nu börjas det. Han sa åt mig att andas och efter en stund frågade han om kramperna hade lagt sig och det hade dom. Där låg jag i stolen och väntade på den värsta smärtan snart skulle komma när han skulle börja spruta in vätska. Han visade samtidigt på skärmen vad han gjorde. Jag såg ballongen och jag såg när vätskan kom in i mig. Jag såg också att den rann ut i äggledarna och det gjorde då inte alls särkilt ont. Han kunde konstatera att det inte var några fel på mina äggledare.

Döm av min förvåning när jag fick höra det, då jag nu i över ett år gått och trott att jag var helt steril. Han påstod att den tidigare läkaren hade utfört spolningen felaktigt. Han sa att när man blåser upp ballongen så gör det ont och då börjar livmodern att krampa. Börjar man då spruta in vätskan så kommer det att göra ännu ondare och livmodern kommer att krampa ännu mer, vilket kommer att innebära att äggledarna trycks ihop och blir knappt ogenomträngliga, beroende på hur mycket det krampar.

Skönt iaf att höra att det inte är något fel på mig. Om 2v blir det förhoppningsvis FET igen. Snälla snälla, låt oss lyckas denna gång!!!

Long time ago

Hej!
Jag lever även om man inte kan tro det. Jag känner mig mer död än levande. Jag har helt enkelt inte mått/mår särkilt bra sen senaste missfallet.
Fortfarande känns allting jobbigt och jag får hela tiden besked från vänner som gladeligen berättar om att de nu är gravida antingen med barn 1 eller 2 och det gör det hela tyvärr mkt värre.

Tragisk, egoistisk som man är mår jag jätte dåligt när jag är inne och läser om fler som misslyckas. Jag vet precis hur det känns och det gör så j**la ont. Samtidigt gör det minst lika ont när jag läser om alla som lyckas, därför att jag blir så oerhört avundsjuk och arg varför det aldrig är vår tur. När vi började denna resa kände jag mest att de som lyckades gav oss hopp. Så känns det inte längre.

Jag väljer att fortsätta gråta...

Barnlängtan

Många av oss svarade på Barnlängtans enkät om Ofrivillig barnlöshet och nu är sammanställningen klar och en rapport skriven "Meningen med livet – ofrivilligt barnlösas hälsa och livskvalitet." Det var intressant att läsa vad resultatet blev av alla svar som gjordes. Både jag och min sambo svarade på enkäten. Tyvärr läste jag att inte många män svarat på den vilket så klart var lite synd då jag tror att vi kvinnor upplever barnlösheten annorlunda, iaf är det så i vårt förhållande. Gå gärna in och läs den här.

Jag tycker det är kanon att "Barnlängtan" uppmärksammar detta och lyfter frågorna för politkerna!

Ingen skrapning

Idag var jag återigen på sjukhuset, jag hade ju tid för skrapning. Ultraljudet visade dock på att kroppen hade stött ut allting i den blödning som jag haft hela veckan nu, så jag behövde inte sövas ned och åka till operationsbordet för skrapning. Jätte skönt!

Nu inleds väntan på att mina IVF kliniker/mottagningar ska öppna efter sommaren och så hoppas jag innerligt att vårt sista försök kommer att resultera i ett PLUS.

Hoppas ni alla härliga bloggare som stöttar mig får en underbar sommar!
Kram

Sjukhus besök och blödning

Igår var jag på VUL igen på sjukhuset och för att boka en tid för skrapning. Jag föll återigen i gråt, vilket jag har gjort nästan varje dag sen beskedet om MA. Tycker det är så pinsamt och jobbigt att gråta inför andra människor.
Några timmar efter att jag varit där satte min missfalls blödning igång. 6v har vårt foster legat i min mage död utan att komma ut, det tycker jag är lite läskigt.

Fattar min kropp ingenting, varken hur man behåller ett embyro eller hur man stöter ut ett dött embryo???

Jag fick iaf tid för skrapning på fre, undrar hur det blir nu när jag börjat blöda?!

Konstaterat MA i V.12

Idag var vi åter igen på VUL och idag konstaterades ett MA (missed abortion). Embryoet dog i v. 6 och den borde ha varit i V 12. Jag känner fortfarande ingenting, ingen smärta, inget blod, ingenting. Jag ska få en remiss för skrapning.

Nästa steg blir fler utredningar och ev vårt sista försök till hösten.

Jag hatar mitt liv!

Jag verkligen HATAR mitt liv. Jag vet att många med mig upplever samma sak som jag går igenom just nu. Men jag saknar så att vara glad, lycklig och känna att livet går ens väg någon gång. Detta år har vi inte bara upplevt 2 missfall (eller 2 uteblivna graviditeter) och sjukhusvistelse, vi har också varit på väg att förlora 2 andra familjemedlemmar. Av årets 6 månader så har vi hitills upplevt 5 stora sorger.

Jag vet inte om jag över huvudtaget orkar gå vidare?! Vill jag leva detta liv? Jag HATAR år 2011!

Tankar kring det som hänt

Tack så hjärtligt för era kommentarer och stöd. Det hjälper verkligen. Just nu känns livet helt tomt! Ena minuten tänker jag inte på det och nästa minut vill jag inte leva längre. Jag vill inte leva mitt liv i utanförskap. Hur går man vidare?

En annan sak jag inte förstår är hur den kunde dö i v. 6-7 och att jag fortfarande i v.11 inte har ont, inge blod, ingenting. Jag har å andra sida inga graviditetssymptom kvar heller, men varför kommer den inte ut? Plågar den mig ännu mer genom att ligga kvar död där inne?

V 11 (10+0) VUL

Idag var det VUL och precis som man borde ha förstått så gick det ju åt HELVETE!
Det fanns inget foster i V. 11 utan kanske i V. 6. Det kan bara innebära en sak. MISSFALL
Vi har fått tid för ett nytt VUL om en vecka för att se vad som hänt då.

Men med tanke på att allting hitills har varit ett HELVETE och allt har bara gått åt HELVETE så finns ingen risk att det här skulle bli lyckat!

V.10 (9+0)

Ny vecka idag och nu är det bara 1 v kvar till VUL. Gissa om jag längtar att få se så att det finns någonting där inne.
Numera är nästan alla graviditetssymptom borta. Kvar är bara:
*lock för öronen på fm
*konstant hungrig

Jag hoppas, hoppas verkligen att det finns ett fint hjärta tickandes där inne.

Ändrade veckor

Jag har tidigare räknat mina graviditetsveckor utifrån att ET var vecka 3 (2+0). Men nu har jag läst på internet att man ska räkna ÄP som 3 (2+0). Det innebär att jag flyttas fram 5 dagar. Det känns ju mest logisk att alla börjar räkna från samma dag då befruktning sker. Alla har ju olika ET dagar, vissa 2 vissa 5 dagars, så att räkna från ÄP känns mer logiskt.

Jag är nu alltså i V. 9 (8+4).

Hur räknar ni?

Brunt på toapappret

Hjälp! Imorse när jag gick på toa var det lite brunt på toapappret och det har fortsatt hela dagen. Nu är jag livrädd, är missfall på gång?
Igår när jag gick och la mig så högg det till i magen riktigt ordentligt och tanken for då genom huvudet att, Aj nu hände någonting.

Usch, är verkligen livrädd att det här ska vara slutet nu!
Erfarenheter någon?

V.8 (7+0)

Ny vecka idag. Skönt att tiden går framåt. Nu ca 2v kvar till VUL.

Symptomen just nu är:
Trötthet, dragningar i ligamenten i magen när jag rör mig hastigt, behöver äta ofta för att inte få magkramper, lock för öronen (ofta på fm), fortfarande lite svullen om magen (mina kläder sitter super tajt).

V.7 (6+1)

Nu har vi gått in i en ny vecka och än har inget blod kommit, vilket jag är mycket tacksam för.

De symptom jag har nu är:
Trötthet, kissnödig stup i kvarten, ömma bröstvårtor, dragningar i ligamenten i magen när jag rör mig hastigt, behöver äta ofta för att inte få magkramper, lock för öronen (ofta på fm), fortfarande lite svullen om magen (eller så har jag blivit fet :-)).

V.6 (5+3)

Idag har jag haft värk långt ut på höger sida i magen. Jag vaknade av att det värkte och under dagen har det kommit och gått. Vad kan det vara för något?

Middagen blev inte klar förrän sent ikväll och innan jag fick mat i magen blev jag lite illamående. Här letar man symptom :-)

V. 6 (5+1)

Just nu känner jag inte alls av min graviditet och jag börjar starkt tvivla på om det överhuvudtaget finns någonting där inne. Det är ju en hel månad kvar till VUL och hur ska jag orka vänta i denna ovisshet?

V. 5 (4+5)?

Jag gjorde mitt ET 23/4 och om jag räknat rätt då så borde jag vara i V.5 (4+5), eller?

Jag är fortfarande inte återställd sen min överstimlulering. Kvarvarande besvär är:
*ont i magen (vet inte om det är både vätskan som trycker samt hålet som dom gjorde in i magen när jag tömdes på vätska)
*stor om magen
*vätska i nedre delen av buken samt i blygläpparna

För övrigt mår jag bra. Illamåendet har försvunnit helt och det är jag tacksam för. Matlusten är tillbaka och jag är hungrig jämt.

Jag hoppas hoppas att den här graviditeten håller hela vägen ut!

Ny design

Jag hoppas att en ny epok i vårt liv har påbörjats nu och därför förändrar jag designen på bloggen nu också.

Graviditetstest

Jag var bara tvungen att testa igen för att se om förra resultatet verkligen stämde. Här är dagens resultat.

Tid för ultraljud inbokad 13/6. Vet ni om det blir vaginalt eller inte? Hur räknar man graviditetsveckor när det gäller IVF? Ska jag utgå från senaste mensens datum eller ET?

Äntligen hemma

Ååå vad gulliga ni är med era kommentarer. Tusen tack!

Äntligen är jag utskriven från sjukhuset. Inga mer blodprover, inga mer äcklig sjukhusmat :-)
Mina uppsvullna blygläppar hade minskat imorse och jag trodde att det värsta var över, men nu på em har de fyllt på sig med vätska igen. Ligger nu med is mellan benen.

Jag är sjukskriven en vecka till för att vara hemma att kurera mig. Imorgon ska jag bege mig till apoteket och hämta ut medicin och ska nog köpa ett till gravtest för att verkligen veta om den lille fortfarande finns där inne.

Är jag verkligen gravid?? Kommer jag få bebis 2012? JIPPIE!!!!

Testdag

Tack för era kommentarer! Det värmer i sjukhussängen.

Igår var min testdag och det var positivt :-)
Första gången någonsin. Känns helt otroligt!
Tyvärr vågar vi inte glädjas helt då jag fortfarande är dålig och inlagd på sjukhus.
Nya komplikationer har dykt upp. Mina inre och yttreblygläppar har svällt upp med vätska. Så jag kan inte gå eller sitta. Ser ut som att jag har ett 4-pack där nere och det gör jävligt ont. Inte vet dom vad dom ska göra åt det heller.
Det fortsätter också att komma ut vätska ur hålet de gjorde i min mage för 3 dagar sedan.
Mina salthalter är också fortfarande låga och jag ligger därför med dropp dagligen. Jag får iaf åka hem om kvällarna och sova hemma för att sen infinna mig tidigt morgonen efter och sen är jag kvar hela dagarna.
Dom tar blodprover på mig dagligen och 2 dagar har dom haft problem att få ut blod och stuckit sönder mig.

Jag är rädd hur det här ska sluta.

Ruvardag 11

Idag har dom börjat tömma min buk eftersom jag hade så ont i den och den växt på sig ännu mer. 3,5liter har de fått ut idag (massor). Magen känns bättre nu, men det gjorde jävligt ont att stoppa in röret i magen. Minns inte att jag har varit med om något lika hemskt tidigare.

Rörligheten just nu är minst sagt begränsad och det går inte att skratta, gråta, nysa eller annat som får magmuskeln att spänna sig. Hoppas hoppas att jag snart är bra och får åka hem.

Ruvardag 10

Ruvar symptom:
Lock för öronen, kraftigt illamående, känslig (gråter lätt), svårt att äta mat (bli illamående), trög i huvudet (alltså inte snabbtänk just nu), jättestor om magen, inga ömma bröst, inte ens godissugen (är chokladnarkoman annars).

Jag är fortfarande kvar på sjukhuset. Har kvar vätska i buken, men blodproverna börjar bli bra. Men jag mår inte bra, he he. Så himla illamående, har spytt 3 ggr idag (vet inte om det är pga morfinet de gav mig imorse, eller om det är ett bra tecken). I vilket fall som helst så hatar jag att spy.

Testdag på fredag, hoppas jag har fått åka hem tills dess.

Ruvardag 9

Tack för alla gulliga kommentarer. Det värmer här i sjukhussängen.

Jag är fortfarande kvar på sjukhuset och inte många förbättring än, snarare så att vätskan i buken har ökat. Så jag blir kvar här några dagar.

Idag hade dom också jätte svårt att sticka mig och få ut något blod. De började vid 8 och lyckades inte förrän 14.30. Herregud, jag som är så spruträdd, det blev ju inte bättre direkt.

Ruvardag 8, inlagd på sjukhus

Igår mådde jag ju inte bra, magsmärtor och illamående. I natt fick jag inte sova alls pga smärtorna och imorse började jag spy. Ringde rådgivningen och de sa att jag skulle åka in till akuten. Sagt och gjort. Väl där konstaterades det jag börjat misstänka på slutet, att jag återigen blivit ÖVERSTIMULERAD! Hur lyckas man bli det 2 ggr?

Graviditetstest negativt.

Så nu är jag inlagd på kvinnokliniken med dropp och regelbundna kontroller. Jag har inte varit särskilt illamående sen spyorna och först nu på kvällen har magen börjat värka igen. Hoppas att det värsta är över. HB värdet idag på fm 166.

Undrar vad som händer nu? Påverkas min ev graviditet?

Ruvardag 7, enorma kramper i magen

Imorse vaknade jag av att magen började värka igen. Gick efter en stund upp och gjorde i ordning en mugg välling. Samtidigt som jag försöker få i mg vällingen blir jag illamående och får springa på toa. Spyr aldrig, men får sådana enorma magkramper att jag bara skrek rakt ut! (högt). Stackars sambo vaknade i förtvivlan och hittar mig krälandes på golvet och försöker nå soffan. Magkramperna fortsatte intensivt i någon minut. Sen åt jag en banan och fick värmedynan på magen så efter 10min hade de avtagit så jag kunde somna.

Herregud, vad är det som hände? Trodde på allvar att jag skulle bli tvungen att åka till akuten.

Ruvardag 6

Usch vilken dag det har varit idag!
Efter att jag tagit progesteronet imorse har jag varit illamående precis hela dagen. Värk i nedredelen av magen och den övre delen är så enormt upblåst (större idag än igår) att jag har haft problem att gå rakt. Det går bara att ta långsamma steg. Så här var det inte förra gången jag ruvade. Hoppas hoppas hoppas...

Ruvardag 5

Idag på ruvardag 5 har jag börjat få känningar i magen. Ibland värker det i äggstockarna (framförallt min högra) och ibland känns det som mensvärk. USCH, mensen får verkligen INTE komma!

Ruvardag 4

Är nu inne på ruvardag 4. Jag känner fortfarande inga symptom :-(, hur kan det komma sig?

Idag fick vi post från kliniken att av våra 10 befruktade ägg, så fick vi ett tillbaka och 4 går nu in i frysen. Jag hoppas att dom aldrig kommer behöva användas.

Ruvardag 2

Idag är det ruvardag 2 och jag har inga symptom eller känningar av lillen där inne. Magen har tyvärr inte heller minskat ännu. Hoppas den gör det snart.

Denna påskhelg har det varit fantastiskt väder, inte ett moln så långt ögat kan nå en enda dag. Jag har njutit ute i solen och när solen har blivit för varm har jag hållit mig inomhus.

Det är en mängd mediciner att ta just nu.
Vagiatorerna 2ggr/dag (progesteron)
Folsyra tabletter 2 ggr/dag
Babyklister 2-3ggr/dag (frivilligt)
Fragminspruta 1 ggn/dag (mot blodproppar)
Pravidel 1ggn/dag (för att lugna äggstockarna)

Ruvardag 0

Idag fick jag tillbaka ett 5 dagars toppen ägg. Mina blodvärden var normala, så det var inget att oroa sig över. Jag har fått medicin mot mina aktiva äggstockar så att de lugnar ner sig och så att magen minskar.

Måtte måtte detta ägg vilja stanna hos mig tills 2012.
Testdag 6/5

VUL

Igår var jag på VUL hos läkaren eftersom min mage hade växt sig så stor. Jag tyckte ändå att magen var mindre igår än i förgår och förhoppningsvis lugnar den ner sig. Mina äggblåsor och äggstockar var jätte stora, därav ömheten i magen. Lite vätska har jag också i buken, men inte så mycket tyckte han.
Han tyckte att utifrån hur jag var igår så borde jag få tillbaka ett ägg på lördag.

Sen var jag och lämnade blodprov för att mäta mina värden. Jag vet ännu inte hur provsvaren var.

Idag vaknade jag jätte hungrig, men åt inte frukost direkt utan höll på att städa lite först. Sen började jag få intensiva kramper i magen och illa mående. Kastade i mig en macka och la mig på soffan. Sambon fick komma med en värmedyna och när kramperna lugnat ner sig så somnade jag en stund i soffan.
Jag hoppas att kramperna berodde på hunger och att ingenting annat är galet just nu.

Det är svårt just nu tycker jag, det här med maten. Jag kan känna att kroppen börjar bli tom på energi, men jag känner ingen hunger eftersom magen är så uppblåst. Det känns som att magen redan är full fast energin nivån är slut. Skumt.

Håll tummarna att allt går bra imorgon och att dom inte avbryter behandlingen.

Äggskörd

Idag ringde dom och meddelade att 10 av 15 ägg blivit befruktade och odlas vidare till 5dagars. Så på lördag blir det återföring. Längtar!

En fundering jag har är att jag är enormt stor om magen, är det normalt? Jag är rädd att allt ska bli avbrytet som sist då jag också blev stor och överstimulerad. Hur vet jag att jag inte är det nu?
Magen är stor, öm, svårt att gå och svårt att äta. Det känns som att jag är mätt hela tiden då magen är så utspänd. Vad tror ni? Hur har era magar varit efter ÄP?

Äggplock

Idag var det äggplock och 15 ägg fanns det. Nu efteråt är jag väldigt öm i magen, men det går väl över. Spermierna kommer att miroinjeceras i äggen. Imorgon ringer dom om antalet som blivit befruktade och förhoppningsvis återsättning på lördag (påskafton).

Ovitrelle spruta

Igår kväll kl 20 tog jag ovitrelle sprutan. Skönt nu att allt sprutande är över för denna gång.
Imorgon är det ÄP som gäller. Hoppas att det finns många blåsor med ägg där inne.

Denna gång känner jag mig helt annorlunda inför denna behandling. Förra gången var jag jätte glad att det äntligen var dax och jag var helt övertygad om att jag skulle bli gravid då. Tyvärr så blev fallet desto djupare när allting misslyckades och det feta minuset dök upp på teststickan. Jag vet egentligen inte om jag har återhämtat mig sen dess psykiskt (gråter fortfarande jämt och känner mig allmänt jäkligt olycklig), eller om det bara handlar om att jag känner mig så utesluten från en värld full av graviditeter så att det är utmobbningen som får mig att må dåligt.
I vilket fall som helst känner jag mig inte glad och lycklig inför denna behandling, utan mer likgiltig. Dom säger att utan tron på att man kommer att lyckas så går det aldrig vägen. Stämmer det så kommer det att bli ett fett minus även denna gång, och jag vet inte om jag kommer att överleva det!

VUL

Igår var jag på VUL, sprutdag 6 med Gonal-F och allt såg normalt ut. Dosen höjs nu till 150 istället för 112,5 fram till fre och jag fortsätter med orgalutran fram till fre. Lör ägglossningspruta och mån äggplock.

Fructus Femina

Nu har jag också köpt Fructus Femina (babyklister).

Ingen aning om det kommer att fungera, men vad gör man inte som desperat?

Enkät för ofrivilligt barnlösa

Kika gärna in och svara på föreningen "Barnlängtans" enkät, det har jag gjort.

"Ofrivillig barnlöshet - livskvalitet och funktionsförmåga

Vi behöver din hjälp! Målet är att att undersöka ofrivilligt barnlösas hälsa och livskvalitet och presentera resultatet för ansvariga politiker och Socialstyrelsen. 

Enkäten vänder sig till dig som är ofrivilligt barnlös av medicinska skäl och antingen försökt bli gravid eller vet att du eller din partner har medicinska hinder."

Klicka här för att komma till enkäten. Tänk på att rulla ned sidan då det är mycket reklam överst.

Mensdag 1

Idag kom min mens, vilket innebär att jag ska börja spruta imorgon eftersom jag provar "korta metoden" denna gång. Jag börjar med Gonal-F imorgon kväll, dos 112,5 och jag ska ta sprutan Orgalutran fr.o.m. måndag kväll.

Härliga bloggvänner

Tack härliga bloggvänner för att ni tänker på mig trots att jag har känt mig som en sur, svartsjuk bitch.
Livet går vidare. Jag mår bättre idag än tidigare, även om såren inte är i närheten av att ha läkt ännu. Jag gråter fortfarande flera gånger i veckan. Men så länge jag lyckas hålla tankarna borta från allt som har med barn att göra så håller jag huvudet ovanför vattenytan. Jag följer era bloggar även om jag inte alltid orkar kommentera, men jag hoppas att energin snart återvänder till mig.

Annars händer ingenting just nu. Jag inväntar mensen, men hoppas att den håller sig borta ytterligare 2v.

Återigen, super tack och en STOR bamse kram till er alla som är så omtänksamma.

Hate this fucking life!

Jag har sen vårt senaste misslyckande mått skitdåligt. Hela livet känns helt meningslöst och jag känner sån ilska, frustration och missunsamhet mot allt som har med graviditeter att göra. Det känns som att jag läser överallt om alla som är gravida (skvallertidningar, facebook och familjeliv) och jag känner att det kväver mig. Inte nog med det så är det en massa reklam på tv om hur man lätt blir gravid eller program som handlar om förlossningar. GÅR DET INTE ATT UNDVIKA GRAVIDITETER IDAG? Dessutom är alla kompisar gravida eller så har de redan barn, hur kul är det?

Jag har ingen lust att umgås med dessa vänner eftersom allt med graviditet får mig att må piss. Jag vet att det inte borde påverka min vänskap till mina vänner som inte har gjort någonting fel, men om jag måste välja mellan mina vänner och mitt eget välbefinnande så går JAG först. Jag vet att det låter hemsk och att jag riskerar att förlora dom för alltid, men så känns det just nu.

Egentligen skulle jag ha kört igång med Provera tabletter. Men risken är då stor att vårt nästa försök skulle komma att ske andra veckan i april och det är 2 dagar då som jag inte kan. Nu ska jag istället invänta min egen mens (som man aldrig vet när den dyker upp) och köra igång på den istället. Den har ALDRIG tidigare kommit på dag 30 och det vore väl typiskt om den gjorde det nu då den inte får göra det. Jag hoppas att den kommer som vanligt kring dag 35-50.

Testdag ruvardag 12

Det gick som jag befarat, ännu ett starkt lysande minus.

Ruvardag 11

Tusen tack för alla peppande och stöttande kommentarer. Jag läser alla och tar åt mig av informationen ni ger mig. Tusen tack!

Mensvärkskänningarna är borta och än har inget blod kommit utan bara en massa flytningar. Jag känner hur det rinner i mig och jag springer på toa hela tiden för att kolla om det är blodet som har kommit, men än så länge har det hållit sig borta. Imorgon är officiel testdag men jag väntar mig inget annat än ett minus.

Mensvärkskänningar

Nu har jag fått mensvärkskänningar och det känns som om det blöder i trosan hela tiden. Jag springer på toa stup i kvarten för att se efter om blodet kommit. Jag antar att racet är kört även denna gång även om mensen inte har kommit än. Jag förstår dock inte hur man går vidare?
Jag blir så imponerad av er som har orkat i så många år. Snart har det gått 3år för oss och det är så oerhört jobbigt känslomässigt med alla dessa motgångar vilket gör att livet känns helt meningslöst just nu!

Ruvardag 10 tjuvtestat

Imorse tjuvtestade jag och ett fett MINUS lös rakt up i ansiktet på mig. Graven nästa!!!!

Ruvardag 9

Magsmärtorna som jag upplevde i tisdags har varit helt bortblåsta både igår och idag. Jätte skumt, jag fattar inte alls vad kroppen håller på med. Istället är jag konstant kissnödig och alltid vråhungrig på morgonen.
Om jag har uppfattat det rätt så går vi in i den mest kritiska perioden nu med ruvardag 10 imorgon. Hur har ni känt det dessa dagar??
Ååå vad jag hoppas att allt går bra. Längtar tills söndag och testdag.

Ruvardag 7

Nu händer det grejer i kroppen och jag vet inte om det är på gott eller ont. Jag har fram tills nu haft en glad inställning och verkligen trott att denna gång är det väl ändå vår tur.
Nu har jag börjat få mycket känningar i höger sida i mage. Det spänner, sticker och känns lite obehagligt mest hela tiden. Det är som sagt bara i höger del av magen.

Vad kan det vara som gör att jag känner så? Man kan väl inte efter 1v känna av det där lilla ägget som stoppades in? Vad ska jag göra och vad tror ni? Jag börjar bli riktigt orolig att något är fel.

Ruvardag 5

Nu är jag inne på ruvardag 5 och dagarna flyter på som vanligt. Jag känner lite spänningar långt ner i magen, jag vet inte vad det är (jag är urdålig på kvinnokroppen ;-( och hur den fungerar) men annars inga symptom.
Idag hade vi sex också, bra eller dåligt jag vet inte. Jag har läst om olika svar på internet. Men vi kunde inte hålla oss längre efter 3v frånvaro. Jag hoppas att knytet överlever det om det är så att det påverkar.
Vad tror ni?

Om en vecka har jag testdag och det känns som en evighet tills dess, men jag håller fortfarande tummar och tår.

Ruvardag 1

Tack så mycket för alla lyckönskningar, det berör mig verkligen.
Jag läste hos en blogg tjej om hur hon upplevde ruvardag 0 och jag kände samma sak som hon skrev i sin blogg:

"Det var en tjej på familjeliv som berättade att de två gånger hon fått tillbaka en blastocyst och blivit gravid, så har hon känt ett stick i livmodern när det satt sig. Igår när jag hade lagt mig så kände jag av ett sånt ”stick” i de trakterna. Kan det ha varit? Vågar man hoppas? "

Precis så kände jag igår kväll när jag gick och la mig, det stack till rätt ordentligt. Jag vet inte om ägget fäster så fort, men eftersom hon blev gravid på sitt försök och tjejen hon refererar till också blivit det så ber jag till högre makter att jag också ska lyckas denna gång.

Idag har jag haft känslan av lite mensvärk, den här känslan av att det värker i svanken. Barnmorskan sa att det var vanligt och jag hoppas att det är ett positivt tecken att kroppen jobbar för att ta hand om mitt mini lilla foster.

Återföring

Idag har jag varit till Falun och fått ett fryst 5 dagars ägg återfört, vårt första någonsin. Tyvärr så klarade inte vårt första ägg upptiningen, men det andra ägget gjorde det. Återföringen gick snabbt och enkelt och det gjorde inte ont. Nu återstår en lugn väntan tills testdag 27/2.

Läkarbesöket

Tack kära bloggvän Du fattas mig nu för din rekommendation att jag skulle kontakta läkaren eftersom jag aldrig fick något plus på ägglossningsstickan. Idag var jag hos honom och han gjorde ett VUL som visade att min slemhinna var i helt perfekt skick och även min äggblåsa, så på tisdag ska vi, tro det eller ej, få vår första ÄGGÅTERFÖRING!!!

Jag är såååå lycklig. Nu håller jag alla tummar och tår att ett av våra två ägg klarar upptiningen. TJOHO

I give up

Dag 28 och jag har fortfarande inte fått omslag för ägglossning - I give up

Ännu inget omslag dag 25

Jag har ännu inte fått något omslag på ägglossningsstickan och jag känner mig mer och mer hopplös på att det även denna gång inte kommer att bli någon äggåterföring (denna gång FET). Känns så hopplöst. Vi har nu snart hållit på med IVF 4 månader utan att få tillbaka ett endaste befruktat ägg. Jag är så less på all väntan och all tid allting tar. Jag vet inte vart jag ska ta vägen!

Jag gjorde iaf som en av dom som kommenterar hos mig skrev, och det var att kontakta läkaren. Så sagt och gjort, imorse ringde jag och på tisdag ska jag dit för VUL. Usch och fy om jag lär vänta en månad till...

Ännu inget omslag dag 22

Jag har ännu inte fått något omslag på ägglossningstesten och jag är nu inne på dag 22. Som tur var fick jag inget utslag igår och idag (eftersom det inneburit att återföring skulle ha skett en helg och då är kliniken stängd), men nu hoppas jag att omslag sker vilken dag som helst.

Hur länge ska man behöva vänta?

Ägglossningstest dag 18

Ännu inget utslag på ägglossningsstickan (clearblues digitala) dag 18 och nu närmar sig de kritiska dagarna då det inte får bli ett omslag pga klinikens helgstängt. Börjar bli så rädd...

Ägglossningstest

Igår började jag testa med ägglossningstest för att ta reda på när jag har ägglossning, inför vårt kommande FET.
Jag började testa på dag 12 (igår) och ännu inget utslag. Jag hoppas verkligen inte att utslag kommer imorgon eller mån, eftersom Falun gör återföring 6 dagar efter ägglossning men de gör det inte på lör och sön.

Är det vanligt att återföring av FET sker 6 dagar efter ägglossning? Jag har för mig att jag läst om andra som fått dag 3-5.

Award

Nu ska jag ta tag i awarderna som jag fått. De gick ut på att svara på några frågor.

Ta upp närmaste bok och slå upp sidan 18 rad 4. Vad står där?
Det är Icas rutiga kokbok (eftersom jag sitter i köket). Sid 18 handlar om bra köksutrustning.

Vad var det senaste du såg på tv?
"Let's dance" igår kväll.

Bortsett från datorn vad hör du just nu?
Tvn i bakgrunden.

När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Igår kväll när jag var ute och slängde sopor.

Vad har du på dig?
Myskläder.

Vilken var den senaste filmen du såg?
"Röd drake" som jag såg på tv förra helgen.

Skulle du överväga att flytta utomlands?
Inte just nu, men kanske i framtiden.

Kram

Mens 2

9 januari kom min mens, så nu är det bara att invänta ägglossning, vilket förmodligen sker inom 15-28 dgr om man tittar på min tidigare historik. Jag hoppas inte att den är en sön eller mån därför att 6dgr efter ägglossning stoppar Falun tillbaka ett FET (fryst embryo) och det gör dom inte på lördagar eller söndagar.

Hur stor är chansen att ägglossningen inte sker dessa dagar? Jag känner att det är svårt att vara postiviv just nu...

Jag har också fått en award från Du + jag och framtiden och från Mellan hopp och förtvivlan. Tack så hemskt mycket. Jag ska titta på dom senare.